Den 20 november 2026 träder en ny konsumentkreditlag i kraft, SFS 2026:1011, och ersätter den lag som gällt sedan 2010. Bakom förändringen ligger EU:s direktiv 2023/2225, som samtliga medlemsländer nu genomför i nationell rätt.
Mycket har hunnit hända på kreditmarknaden sedan den gamla lagen skrevs. Delbetalningar i kassan, räntefria fakturakrediter och låneflöden som ryms i en app fanns knappt för femton år sedan, och det är främst där lagstiftaren nu drar åt remmarna. Den nya lagen är i grunden ett försök att låta konsumentskyddet komma ikapp, vilket för de flesta låntagare är goda nyheter.
Fler krediter dras in under ett paraply
Den enskilt största nyheten rör de krediter som hittills legat i en gråzon. Räntefria krediter som lämnas av tredje part, delbetalningstjänster från olika företag omfattas framöver av samma konsumentskyddande regler som traditionella lån. I praktiken spelar det därmed mindre roll om en kredit kallas faktura, delbetalning eller lån: kraven på tydlig information om villkor, kostnader och räntor gäller oavsett.
Till detta kommer ett nytt tillståndskrav. Fler aktörer som lämnar eller förmedlar krediter ska stå under Finansinspektionens tillsyn och uppfylla krav på kunskap och kompetens. För seriösa långivare förändrar det lite, men det stänger dörren för aktörer som tidigare kunnat verka i regelverkets utkanter.
Kreditprövning i låntagarens intresse
Lagen skärper också kraven på kreditprövningen, med en formulering: prövningen ska göras i konsumentens intresse. Det införs tydliga regler om vilka uppgifter som ska beaktas, och syftet är uttalat att motverka överskuldsättning snarare än att enbart skydda långivarens fordran. En kredit ska med andra ord bara beviljas om den bedöms hålla för låntagarens ekonomi, inte bara för långivarens riskkalkyl.
För den som vänder sig till en etablerad bank är detta i stort sett känd mark. Hos exempelvis Lån & Spar Bank föregås ett privatlån av sedvanlig kreditprövning, där inkomst, anställningsform och betalningshistorik vägs samman och avgör den individuella räntan. Det nya är att samma noggrannhet blir ett uttryckligt lagkrav i hela kreditkedjan.
Starkare rättigheter när något går snett
Sedan 19 juni har ångerfunktion och ångerrätt förändrats via lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler, där det ska bli enklare för konsumenter att ångra köp som gjorts online. Det ska gå att, på samma sida som man köpt en vara, ångra det lika enkelt.
Ångerrätten får även en viktig justering i november. Fristen på fjorton dagar börjar löpa först när konsumenten faktiskt fått information om sin rätt att ångra avtalet. En långivare som slarvar med informationen kan alltså inte längre luta sig mot att tiden runnit ut.
Det låter som en teknikalitet, men i tvister om distansavtal är just startpunkten för fristen ofta den avgörande frågan. Störst praktisk betydelse för hushåll med pressad ekonomi har reglerna om betalningssvårigheter. Innan en kreditgivare vidtar åtgärder för att driva in en skuld ska alternativa lösningar erbjudas, till exempel sänkt ränta eller uppskov med betalningen.
Därtill införs restriktioner mot vilseledande och aggressiv marknadsföring av krediter, ett område där tillsynsmyndigheterna länge efterlyst vassare verktyg.
Den nya lagen river inte upp det ramverk som redan finns. Räntetaket och kostnadstaket för konsumentkrediter ligger fast, liksom taket för uppläggningsavgifter. Det som förändras är bredden: fler kreditformer, fler aktörer och fler skeden av lånets livscykel omfattas av samma skydd.